Så var det över

Ett år från hemifrån var nu alltså över. Det är svårt att förstå att det var mindre än ett år sedan som jag bestämde mig för att flytta till Sundsvall för att undersöka om mitt framtida drömyrke var journalist. Så mycket har hänt sedan dess, så mycket som jag aldrig hade kunnat tro.

Alldeles innan jag skulle flytta mötte jag en person som har förändrat mitt liv. Han har visat mig hur underbart man kan ha det tillsammans bara man finner någon som ser allt det som ingen annan ser. Jag är tacksam för varje sekund tillsammans. Men detta har också gjort allt mycket mer komplicerat. 35 mil enkelresa är långt när hela kroppen skriker efter att man åtminstone ska få somna i varandras armar. Men nu har de 35 milen blivit 10 och det är väsentlig skillnad.

Detta år har också inneburit att jag har saknar mina bästa vänner mer än det går att förstå. Det har varit många tårar i ensamma stunder men nu är jag mycket närmare. Fast snart försvinner dessa båda personer till andra sidan Atlanten. Men som Karin sagt Man går vidare i livet och hamnar på olika platser i världen men det betyder inte att man inte är lika bra vänner längre. Sådant tar ju inte slut. Som ni vet som kommer jag alltid älska er och jag ser framemot alla maxkula stunder som ligger framför oss.

Något som verkligen förvånat mig detta år var att jag så snabbt fann nära vänner som jag tror kommer att finnas kvar i mitt liv även när mitt Sundsvallsäventyr är över. Måste nog säga att vi har blivit analysernas mästare efter detta år. Många roliga stunder har det varit. Tjejer, jag kommer tillbaka på ett eller annat sätt, var så säkra.

När sommarlovets första dag snart passerat infinner sig ändå en tomhet inom mig. Vad ska jag nu göra med mitt liv? Den eviga frågan. En månad ska jag ge mig själv för att känna efter sen måste hjärtat tala om för mig vad jag, allra längst in, vill eller inte vill. Tills dess ska jag bara njuta av underbara vänners sällskap och att slippa pendla 70 mil i veckan för att få hålla om den jag älskar.