Att ta tag i saker...och hålla sig vaken

Tänk att det kan vara så svårt att ta tag i pluggandet men när man väl gör det är det så intressant och givande. Jag har varit sur och stressad över den här kursen i några dagar nu. Inte för att den är ointressant eller så utan för att för att jag inte vill att den ska få påverka julen för mycket. Imorse var det svårt att vakna men som tur är hade jag en förvånadsvärt pigg sambo som bokstavligt talat drog upp mig till det dukade frukostbordet. Ibland påminns man om hur lyckligt lottad man är. Sen råkade jag somna om när vi ätit frukost och blev återigen väckt av min älskling så att jag äntligen kunde ta tag i pluggandet. Efter lite omvägar till böckerna tog jag äntligen tag i läsandet och skrivandet, plötsligt gick det relativt snabbt att få ihop den text jag ska ha klar imorgon. Dock har jag inte läst den sista boken som jag ska hänvisa till i text så det måste jag försöka ta tag i nu så jag kan lägga en av texterna bakom mig. Ännu kan jag inte ropa hej.

Har kommit på att jag ska skriva en recension av Bröderna Lejonhjärta som den uppgift som ska vara riktad till barn. En teaterrecension för barn alltså, knivigt men min enda idé så jag håller tummarna att jag klarar av att genomföra det.

Nu ska jag väcka sambon som vaknar tidigt varje morgon men sedan somnar om på dagen. Jetlag var ordet.

Ett sätt att komma undan

Egentligen borde jag skriva på mitt personliga brev till den där utbildningen som jag ska skicka in en ansökan till senast imorgon, men ändå skriver jag inte. Jag älskar nästan all form av skrivande men när det kommer till personliga brev, där man ska förmedla rätt saker om sig själv för att få en grupp av människor att välja just mig, då tar det helt stopp. Allt känns så dåligt och fånigt så jag tappar all inspiration. Men om jag vill ha en chans att komma in på den där utbildningen måste jag knåpa ihop det där brevet. Så jag ska väl göra det nu.

Eller om en liten stund i alla fall.