onsdag 4 februari 2009

Vi är också stjärnstoff

Vad ser vi när vi tittar på himlen?
När vi tittar ut i rymden, så tittar vi bakåt i tiden. Vi vet inte hur det är just nu därute i universum. Vi vet bara hur det var. När vi tittar på en stjärna som ligger tusentals ljusår från oss, så reser vi egentligen tusentals år bakåt i rymdens historia.
De mest avlägsna galaxerna som vi känner till idag, ligger ungefär tio miljarder ljusår ifrån oss. När vi uppfattar signaler från dessa galaxer, så tittar vi alltså tio miljarder år bakåt i rymdens historia. Det är ungefär dubbelt så lång tid som vårt eget solsystem har existerat.

Vad händer i rymden?
Det har visat sig att ingen av galaxerna ute i världsrymden står stilla. Alla galaxer i universum rör sig bort från varandra med en oerhörd hastighet. Ju längre från oss de befinner sig, desto snabbare verkar de röra sig. Och det innebär att avståndet mellan galaxerna hela tiden blir större och större.

Varför rör de sig?
Nästan alla astronomer är ense om att anledningen till att universum utvidgar sig, bara kan vara en: En gång för ungefär 15 miljarder år sedan var all materia i hela universum koncentrerad i en ytterst liten del av rymden. Materien var då så tätt sammanpackad att tyngdkraften gjorde den ohyggligt varm. Till sist blev materien så varm och så tätt sammanpackad att den exploderade. Den explosionen brukar man kalla the big bang.

Vad hände vid the Big Bang?
The big bang slungade iväg all materia i universum åt alla håll och kanter, och allt eftersom det svalnade, skapades nya stjärnor, galaxer, månar och planeter...
Men du sa att universum fortfarande utvidgar sig?
Ja, och det beror på den där explosionen för 15 år miljarder år sedan. Universum har ingen tidlös geografi. Universum är en händelse. Universum är en explosion. Fortfarande rör sig galaxerna ute i rymden bort från varandra med en enorm hastighet.

Kommer det att fortsätta så i all evighet?
Det är en teori. Men det finns en annan teori också. Det finns två krafter som gör att planeterna håller sig kvar i sina banor runt solen, tyngdkraften och trögheten. På samma sätt är det med förhållandet mellan galaxerna. Även om universum hela tiden utdigar sig, så verkar tyngdkraften åt andra hållet. Och en vacker dag - om några miljarder år - så kommer kanske tyngdkraften att påverka himlakropparna så att det börjar packas samman igen allt eftersom krafterna från den stora explosionen minskar. Då kommer det att bli en omvänd explosion, en så kallad implosion. Men eftersom avstånden är så stora, så kommer det liksom att ske i ultrarapid. Det kan jämföras med det som händer när du släpper ut luften ur en ballong.

Vad händer sedan?
När det gäller universums framtid. så anser astronomerna att det finns två möjligheter: Antingen kommer universum att forsätta att utvidga sig i all evighet, så att det blir allt längre och längre mellan galaxerna - eller också kommer universum att börja dra ihop sig igen. Vad som ska ska, bestäms av hur tungt och massivt universum är. Och det vet astronomerna inte ännu.

Kan det ha hänt förut?
Här finns det också två möjligheter. Det kan tänkas att universum utvidgas bara en enda gång. Men om universum fortsätter att utvidga sig i alla evighet så blir frågan hur alltsammans började ännu mer brännande. Antingen har universum alltid funnits till - eller också har det plötsligt blivit till av noll och intet...

Källa: Sofies värld

Inga kommentarer: